ESSÄ | Det finns stora förtjänster med fristående tankesmedjor och institut. De går vid sidan av forskning och granskande massmedier. Det skriver Sverker Sörlin, som arbetat tillsammans med Arenagruppen under ett stort antal år.
När de fungerar som bäst är de vitaliserande och bidrar till både kritisk samhällsdebatt och mångfald. Det skriver Sverker Sörlin, som arbetat tillsammans med Arenagruppen under ett stort antal år.
I mångas öron kan det låta konstigt. Betyder inte ”intresse” att kunskapsutvecklingen påverkas? Ja, att själva kunskapen riskerar bli otillförlitlig eller rentav missvisande? Det är sant att en sådan risk finns. Ofta kan man också vara ganska säker på att den kunskap det handlar om produceras eller presenteras på premisser som gör att den favoriserar vissa slutsatser.
Ibland blir det heller inte särskilt bra. Det finns gott om tankesmedjor, särskilt i lobbyismens USA, som ensidigt inriktar sig på att vilseleda en redan i utgångsläget illa informerad opinion. Det har visats i en omfattande forskning hur stiftelser och tankesmedjor i det landet avsiktligt desinformerar opinionen i många frågor. En modern klassiker är klimatförändringen. Den vet vi nu mycket om i de flesta upplysta länder.
Marknadsliberala Timbro drev tidigt frågor om marknaders möjligheter men tog också upp konstitutionella frågor. Den politiska högern, både liberal och konservativ, dominerade stort under 1970- och 1980-talen och fortsatte vara tongivande framemot och efter millennieskiftet när tankesmedjorna blev fler och även spred sig vänsterut, med bland andra det fackligt finansierade institutet Katalys.
Ytterst är tankesmedjorna en typ av kunskapsuppehållande institutioner. I alla fall några av dem kan kallas bildningshärdar i den meningen att bildning och kunskap utgör kärnvärden. De utgår från en värdegrund eller vissa politiska idéer eller principer. Kunskapssökandet är därför inte alldeles fritt. Helt rättvisa är inte heller villkoren.
Deutschland Neuesten Nachrichten, Deutschland Schlagzeilen
Similar News:Sie können auch ähnliche Nachrichten wie diese lesen, die wir aus anderen Nachrichtenquellen gesammelt haben.
DEBATT: Det finns liten anledning att misstro de palestinska dödssiffrornaSLUTREPLIK: Det finns liten anledning att misstro de palestinska dödssiffrorna Dessa siffror pekar på en förfärande brist på respekt för krigets lagar, skriver Nina Gren och Helena Lindholm.
Weiterlesen »
berättar om turbulensen i Bordeaux: 'Vi ska vända på det här''Kalle' Johnsson är tillbaka i Frankrike - mitt i stormens öga. Första tiden i klassiska klubben Bordeaux har varit turbulent. - Supportrarna är inte nöjda, säger han till Fotbollskanalen.
Weiterlesen »
Så blir nya ”Trolltider”: ”Det får inte bli för läskigt”SVT:s nya julkalender reser tillbaka till ett bekant universum. I ”Trolltider. Legenden om bergatrollet” refereras flitigt till klassikern från 1979. – Det får inte bli för läskigt, det ska hålla för alla mellan 3 och 99 år.
Weiterlesen »
Ändra grundlagen – innan det är för sentHögerregeringen i Italien har instruerat landets domstolar att retroaktivt underkänna homosexuella föräldraskap. Jonas Gardell uppmanar Ulf Kristersson och Magdalena Andersson att säkra hbtq-rättigheterna i den svenska grundlagen.
Weiterlesen »
Wendel: Undvik Bonava – det luktar både kris och nyemissionBonava bjuder på en vinstvarning för nästkommande år och krattar för en nyemission i den färska kvartalsrapporten. Det lär bli värre innan det blir bättre för Bonava, och därför lockar aktien inte, skriver Di:s JohanWendel.
Weiterlesen »
”Vi kan rädda äldreomsorgen om vi gör det tillsammans”DN DEBATT 16/11. ”Vi kan rädda äldreomsorgen om vi gör det tillsammans” • Malin Ragnegård och Johan Ingelskog för Kommunal vill se nya samtal mellan branschens stora aktörer – där alla är redo att släppa ideologiska käpphästar.
Weiterlesen »